publicerad: 2015
snut
1snut
substantiv
~en ~ar 1 ⟨vard.⟩ nos, trut2 ⟨nedsätt.⟩ polisman
Singular | |
---|---|
en snut | obestämd form |
en snuts | obestämd form genitiv |
snuten | bestämd form |
snutens | bestämd form genitiv |
Plural | |
snutar | obestämd form |
snutars | obestämd form genitiv |
snutarna | bestämd form |
snutarnas | bestämd form genitiv |