publicerad: 2015
sofist
sof·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er • i antiken: lärare i spetsfundig talekonst; numera: person som begagnar sofismer
Singular | |
---|---|
en sofist | obestämd form |
en sofists | obestämd form genitiv |
sofisten | bestämd form |
sofistens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sofister | obestämd form |
sofisters | obestämd form genitiv |
sofisterna | bestämd form |
sofisternas | bestämd form genitiv |