publicerad: 2015
störig
stör·ig
adjektiv
~t ~a • ⟨vard.⟩ störande, bråkig
Positiv | |
---|---|
en störig + substantiv | |
ett störigt + substantiv | |
den/det/de störiga + substantiv | |
den störige + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de störigare + substantiv | |
Superlativ | |
är störigast | |
den/det/de störigaste + substantiv |