SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
stannplan
stann|­plan substantiv ~et; pl. ~ vid hiss; ​till stanna 2
Singular
ett stannplanobestämd form
ett stannplansobestämd form genitiv
stannplanetbestämd form
stannplanetsbestämd form genitiv
Plural
stannplanobestämd form
stannplansobestämd form genitiv
stannplanenbestämd form
stannplanensbestämd form genitiv