publicerad: 2015
sträckare
sträck·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. sträckarna • till 2sträcka 1
Singular | |
---|---|
en sträckare | obestämd form |
en sträckares | obestämd form genitiv |
sträckaren | bestämd form |
sträckarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sträckare | obestämd form |
sträckares | obestämd form genitiv |
sträckarna | bestämd form |
sträckarnas | bestämd form genitiv |