publicerad: 2015
sving
1sving
substantiv
~en ~ar • svängande slag t.ex. i boxning, golf och tennis; svingning
Singular | |
---|---|
en sving | obestämd form |
en svings | obestämd form genitiv |
svingen | bestämd form |
svingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
svingar | obestämd form |
svingars | obestämd form genitiv |
svingarna | bestämd form |
svingarnas | bestämd form genitiv |
2sving
substantiv
~et; pl. ~ • svingande, sväng
Singular | |
---|---|
ett sving | obestämd form |
ett svings | obestämd form genitiv |
svinget | bestämd form |
svingets | bestämd form genitiv |
Plural | |
sving | obestämd form |
svings | obestämd form genitiv |
svingen | bestämd form |
svingens | bestämd form genitiv |