publicerad: 2015
syffisans
syf·fis·ans
[‑aŋ´s]
substantiv
~en • självgodhet, inbilskhet
Singular | |
---|---|
en syffisans | obestämd form |
en syffisans | obestämd form genitiv |
syffisansen | bestämd form |
syffisansens | bestämd form genitiv |