publicerad: 2015
talang
tal·ang
[‑aŋ´]
substantiv
~en ~er 1 begåvning, fallenhet2 person med viss begåvning el. fallenhet
Singular | |
---|---|
en talang | obestämd form |
en talangs | obestämd form genitiv |
talangen | bestämd form |
talangens | bestämd form genitiv |
Plural | |
talanger | obestämd form |
talangers | obestämd form genitiv |
talangerna | bestämd form |
talangernas | bestämd form genitiv |