publicerad: 2015
terminsslut
term·ins|slut
substantiv
~et; pl. ~ termin 1 1slut
Singular | |
---|---|
ett terminsslut | obestämd form |
ett terminssluts | obestämd form genitiv |
terminsslutet | bestämd form |
terminsslutets | bestämd form genitiv |
Plural | |
terminsslut | obestämd form |
terminssluts | obestämd form genitiv |
terminssluten | bestämd form |
terminsslutens | bestämd form genitiv |