publicerad: 2015
tillökning
till|ök·ning
substantiv
~en ~ar • ofta spec. det att få barn: vänta tillökning
Singular | |
---|---|
en tillökning | obestämd form |
en tillöknings | obestämd form genitiv |
tillökningen | bestämd form |
tillökningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tillökningar | obestämd form |
tillökningars | obestämd form genitiv |
tillökningarna | bestämd form |
tillökningarnas | bestämd form genitiv |