publicerad: 2015
toppenkille
topp·en|kille
substantiv
~n ‑killar • ⟨vard.⟩ toppen- 1kille
Singular | |
---|---|
en toppenkille | obestämd form |
en toppenkilles | obestämd form genitiv |
toppenkillen | bestämd form |
toppenkillens | bestämd form genitiv |
Plural | |
toppenkillar | obestämd form |
toppenkillars | obestämd form genitiv |
toppenkillarna | bestämd form |
toppenkillarnas | bestämd form genitiv |