publicerad: 2015
traggel
traggel
[trag´el]
substantiv
tragglet • ⟨vard.⟩ traggla
Singular | |
---|---|
ett traggel | obestämd form |
ett traggels | obestämd form genitiv |
tragglet | bestämd form |
tragglets | bestämd form genitiv |