publicerad: 2015
tredjeman
tre·dje|man
[‑man´]
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen • vanl. två ord; se tredje 1man 1
Singular | |
---|---|
en tredjeman | obestämd form |
en tredjemans | obestämd form genitiv |
tredjemannen | bestämd form |
tredjemannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tredjemän | obestämd form |
tredjemäns | obestämd form genitiv |
tredjemännen | bestämd form |
tredjemännens | bestämd form genitiv |