publicerad: 2015
trubbig
trubb·ig
adjektiv
~t ~a • inte vass; inte exakt el. tillförlitlig: BNP är ett trubbigt mått; trubbig vinkel vinkel som är större än 90 grader
Positiv | |
---|---|
en trubbig + substantiv | |
ett trubbigt + substantiv | |
den/det/de trubbiga + substantiv | |
den trubbige + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de trubbigare + substantiv | |
Superlativ | |
är trubbigast | |
den/det/de trubbigaste + substantiv |