publicerad: 2015
ungersven
ung·er|sven
substantiv
~nen ~ner • ⟨åld.⟩ yngling
Singular | |
---|---|
en ungersven | obestämd form |
en ungersvens | obestämd form genitiv |
ungersvennen | bestämd form |
ungersvennens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ungersvenner | obestämd form |
ungersvenners | obestämd form genitiv |
ungersvennerna | bestämd form |
ungersvennernas | bestämd form genitiv |