publicerad: 2015
uppdukning
upp|duk·ning
substantiv
~en ~ar duka
Singular | |
---|---|
en uppdukning | obestämd form |
en uppduknings | obestämd form genitiv |
uppdukningen | bestämd form |
uppdukningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uppdukningar | obestämd form |
uppdukningars | obestämd form genitiv |
uppdukningarna | bestämd form |
uppdukningarnas | bestämd form genitiv |