publicerad: 2015
upphöjelse
upp|höj·else
substantiv
~n ~r • ofta om befordran till hög tjänst
Singular | |
---|---|
en upphöjelse | obestämd form |
en upphöjelses | obestämd form genitiv |
upphöjelsen | bestämd form |
upphöjelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
upphöjelser | obestämd form |
upphöjelsers | obestämd form genitiv |
upphöjelserna | bestämd form |
upphöjelsernas | bestämd form genitiv |