publicerad: 2015
utackordering
ut|ac·kord·er·ing
substantiv
~en ~ar utackordera
Singular | |
---|---|
en utackordering | obestämd form |
en utackorderings | obestämd form genitiv |
utackorderingen | bestämd form |
utackorderingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utackorderingar | obestämd form |
utackorderingars | obestämd form genitiv |
utackorderingarna | bestämd form |
utackorderingarnas | bestämd form genitiv |