publicerad: 2015
värderingsman
värd·er·ings|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen • till värdering 1 1man 1
Singular | |
---|---|
en värderingsman | obestämd form |
en värderingsmans | obestämd form genitiv |
värderingsmannen | bestämd form |
värderingsmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
värderingsmän | obestämd form |
värderingsmäns | obestämd form genitiv |
värderingsmännen | bestämd form |
värderingsmännens | bestämd form genitiv |