SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
valuta
val·­uta [‑u`ta] substantiv ~n valutor ett lands gällande betalnings­medelmot­svarande värde, veder­lag, ersättning: ​kursen var dyr, men del­tagarna fick valuta för pengarna​ – Nästan alla sammansättn. med valuta- hör till valuta 1.
Singular
en valutaobestämd form
en valutasobestämd form genitiv
valutanbestämd form
valutansbestämd form genitiv
Plural
valutorobestämd form
valutorsobestämd form genitiv
valutornabestämd form
valutornasbestämd form genitiv