publicerad: 2015
villainbrott
villa|in·brott
substantiv
~et; pl. ~ 1villa 1,2 inbrott
Singular | |
---|---|
ett villainbrott | obestämd form |
ett villainbrotts | obestämd form genitiv |
villainbrottet | bestämd form |
villainbrottets | bestämd form genitiv |
Plural | |
villainbrott | obestämd form |
villainbrotts | obestämd form genitiv |
villainbrotten | bestämd form |
villainbrottens | bestämd form genitiv |