SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
degel
degel substantiv ~n deglar kärl av eld­fast material för kraftig upp­hettning
Singular
en degelobestämd form
en degelsobestämd form genitiv
degelnbestämd form
degelnsbestämd form genitiv
Plural
deglarobestämd form
deglarsobestämd form genitiv
deglarnabestämd form
deglarnasbestämd form genitiv