SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
dike
dike substantiv ~t ~n grävd ränna vid väg­kant för bortledning av vatten
Singular
ett dikeobestämd form
ett dikesobestämd form genitiv
diketbestämd form
diketsbestämd form genitiv
Plural
dikenobestämd form
dikensobestämd form genitiv
dikenabestämd form
dikenasbestämd form genitiv