publicerad: 2015
helbrägdagörare
hel·brägda|gör·are
[‑bräj`da‑]
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑görarna helbrägda 2göra
Singular | |
---|---|
en helbrägdagörare | obestämd form |
en helbrägdagörares | obestämd form genitiv |
helbrägdagöraren | bestämd form |
helbrägdagörarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
helbrägdagörare | obestämd form |
helbrägdagörares | obestämd form genitiv |
helbrägdagörarna | bestämd form |
helbrägdagörarnas | bestämd form genitiv |