SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
intrigör
intrig·­ör [intrigö´r] substantiv ~en ~er ränk­smidare, intrig­makare
Singular
en intrigörobestämd form
en intrigörsobestämd form genitiv
intrigörenbestämd form
intrigörensbestämd form genitiv
Plural
intrigörerobestämd form
intrigörersobestämd form genitiv
intrigörernabestämd form
intrigörernasbestämd form genitiv