publicerad: 2015
intrigmakare
intrig|mak·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑makarna intrig -makare
Singular | |
---|---|
en intrigmakare | obestämd form |
en intrigmakares | obestämd form genitiv |
intrigmakaren | bestämd form |
intrigmakarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
intrigmakare | obestämd form |
intrigmakares | obestämd form genitiv |
intrigmakarna | bestämd form |
intrigmakarnas | bestämd form genitiv |