SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
kännare
känn·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. kännarna särsk. expert, specialist
Singular
en kännareobestämd form
en kännaresobestämd form genitiv
kännarenbestämd form
kännarensbestämd form genitiv
Plural
kännareobestämd form
kännaresobestämd form genitiv
kännarnabestämd form
kännarnasbestämd form genitiv