publicerad: 2015
konsensus
kon·sens·us
[‑sen`s‑]
substantiv
~en • samstämmighet mellan parter som har olika intressen
Singular | |
---|---|
en konsensus | obestämd form |
en konsensus | obestämd form genitiv |
konsensusen | bestämd form |
konsensusens | bestämd form genitiv |