SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
konsekvent
kon·­sekv·­ent [‑en´t] adjektiv; n. ~, ~a följd­riktig
Positiv
en konsekvent + substantiv
ett konsekvent + substantiv
den/det/de konsekventa + substantiv
den konsekvente + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de konsekventare + substantiv
Superlativ
är konsekventast
den/det/de konsekventaste + substantiv