publicerad: 2015
oroshärd
o·ros|härd
substantiv
~en ~ar • centrum för oroligheter; till härd 2
Singular | |
---|---|
en oroshärd | obestämd form |
en oroshärds | obestämd form genitiv |
oroshärden | bestämd form |
oroshärdens | bestämd form genitiv |
Plural | |
oroshärdar | obestämd form |
oroshärdars | obestämd form genitiv |
oroshärdarna | bestämd form |
oroshärdarnas | bestämd form genitiv |