SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
paniker
pan·­ik·­er [pa´n‑] substantiv ~n; pl. ~ person som lätt får panik
Singular
en panikerobestämd form
en panikersobestämd form genitiv
panikernbestämd form
panikernsbestämd form genitiv
Plural
panikerobestämd form
panikersobestämd form genitiv
panikernabestämd form
panikernasbestämd form genitiv