publicerad: 2015
rabbi
rabbi
[rab´i]
substantiv
~n ~er • i samband med vederbörandes namn; rabbin
Singular | |
---|---|
en rabbi | obestämd form |
en rabbis | obestämd form genitiv |
rabbin | bestämd form |
rabbins | bestämd form genitiv |
Plural | |
rabbier | obestämd form |
rabbiers | obestämd form genitiv |
rabbierna | bestämd form |
rabbiernas | bestämd form genitiv |