SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
rus
rus substantiv ~et; pl. ~ berusat till­stånd; lyckotillstånd​ – Alla sammansättn. med rus- hör till rus.
Singular
ett rusobestämd form
ett rusobestämd form genitiv
rusetbestämd form
rusetsbestämd form genitiv
Plural
rusobestämd form
rusobestämd form genitiv
rusenbestämd form
rusensbestämd form genitiv