publicerad: 2015
surkart
sur|kart
substantiv
~en hellre än ~et; pl. ~ar hellre än ~ • särsk. bildl. sur person
Singular | |
---|---|
en surkart (ett surkart) | obestämd form |
en surkarts (ett surkarts) | obestämd form genitiv |
surkarten (surkartet) | bestämd form |
surkartens (surkartets) | bestämd form genitiv |
Plural | |
surkartar (surkart) | obestämd form |
surkartars (surkarts) | obestämd form genitiv |
surkartarna (surkarten) | bestämd form |
surkartarnas (surkartens) | bestämd form genitiv |