SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
tjusning
tjus·­ning substantiv ~en ~ar tjusa
Singular
en tjusningobestämd form
en tjusningsobestämd form genitiv
tjusningenbestämd form
tjusningensbestämd form genitiv
Plural
tjusningarobestämd form
tjusningarsobestämd form genitiv
tjusningarnabestämd form
tjusningarnasbestämd form genitiv