tryckår: 2009
abalienation
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
ab·alien·at·ion·en●avyttring av (fast) egendom
särsk. av kronans gårdar till enskilda mottagare under 1600-talet
ngt åld.ekon.historia.abalienationer kunde ske genom donation, köp eller förpantningsedan 1650till lat. ab´- ’bort från; utan’ och alienation
