SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ackredite´ra verb ~de ~t ac·kred·it·er·arförse med full­makt dipl.evenemanget bevakades av över 100 ackrediterade journalisterspec.ge (diplomat) full­makt att representera sitt land hos främmande makt diplomater som var ackrediterade i Jugoslavien fick röra sig fritt i Kosovoi perf. part. äv.(väl) an­sedd han är väl ackrediterad i Kinaackreditera ngn (vid ngt), ackreditera ngn (hos ngn/ngt), ackreditera ngn (som ngn)sedan 1740av fra. accréditer ’rekommendera; ackreditera’; jfr 1kredit Subst.:vbid1-100482ackrediterande, vbid2-100482ackreditering