tryckår: 2009
alibi
[a´-el.a`-]
substantiv ~t ~n
alibi·na●faktum som bevisar att en person inte kan ha begått ett visst brott
vanligen om ngn/ngt som kan bevisa att vederbörande vid tidpunkten för brottet befann sig på annan plats
jur.han har ett vattentätt alibi för mordnatten○äv. bildligt om enstaka positivt inslag som utgör en sorts ursäkt för flera negativaden stora damtidningen har en författarintervju som kulturellt alibialibi (för ngt/att+V)sedan 1856till lat. al´ibi ’annorstädes’
[a´-el.a`-]
substantiv ~t ~n
alibi·na●faktum som bevisar att en person inte kan ha begått ett visst brott
vanligen om ngn/ngt som kan bevisa att vederbörande vid tidpunkten för brottet befann sig på annan plats
jur.han har ett vattentätt alibi för mordnatten○äv. bildligt om enstaka positivt inslag som utgör en sorts ursäkt för flera negativaden stora damtidningen har en författarintervju som kulturellt alibialibi (för ngt/att+V)sedan 1856till lat. al´ibi ’annorstädes’
