SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
arrende´ra verb ~de ~t ar·rend·er·arinne­ha på arrende jordbr.hon arrenderar gården sedan längearrendera ngt (av ngn/ngt)sedan 1629av medeltidslat. arrenda´re med samma betydelse, sido­form till arrenta´re ’ut­lämna jord mot ränta’; jfr rendera, ränta Subst.:vbid1-891530arrenderande, vbid2-891530arrendering