SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ascenden´t [a∫-(ljust sj-ljud) el.as-] substantiv ~en ~er a·scend·ent·en1person som ngn här­stammar från i rakt ned­stigande led t.ex. far, mor, far­far, mor­mor släkt.yrk.MOTSATSantonymdescendent en ascendent (till ngn)sedan 1821till lat. ascen´dere ’stiga upp’ 2det stjärn­tecken som står vid horisontens rand vid en människas födelse och som i horoskop sägs beskriva den bild av sig själv en människa ger astrol.hon var tvilling men hade ascendenten i vädurensedan åtm. 1990