SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
auskultation [-∫o´n] substantiv ~en ~er auskult·at·ion·en1direkt studium av yrkes­utövning som ett led i den egna yrkes­utbildningen; särsk. om å­hörande av lektion admin.pedag.tid.ett fler­tal auskultationer in­gick i lärar­utbildningenförr äv. om å­hörande av förhandlingar i ämbets­verk o.d.auskultation (hos ngn)sedan 18732av­lyssning av kroppsljud för medicinsk diagnos vanligen med hjälp av stetoskop admin.med.tid.auskultation (av ngt)sedan 1831