SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
a`vklinga verb ~de ~t av|­kling·arofta lös förb., seklinga av fort­löpande minska i styrka ner mot noll; om naturligt förlopp, särsk. sjukdom, ljud, radio­aktiv strålning etc. af.epidemin såg ut att avklingadet dröjer hundra­tals år tills strålningen har avklingat efter ett kärnkrafts­haveriavklingasedan 1906till 2av 1 och 2klinga Subst.:vbid1-109881avklingande