SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
a`vpollettera verb ~de ~t av|­poll·ett·er·arskicka i­väg från viss upp­gift e.d.; vanligen på ett mindre hövligt sätt arb.han avpolletterades från sitt upp­draghon avpolletterade båda friarnaavpollettera ngn (från ngt)sedan 1816Subst.:vbid1-110450avpolletterande, vbid2-110450avpollettering