SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
a`vstå verb avstod ~tt, pres. ~r av|­står●låta bli att ut­nyttja eller ut­föra ngt som man är berättigad till el. som är av värde; vanligen förbundet med viss upp­offring sociol.JFRcohyponymförsakacohyponymlämna 1cohyponymuppge 3cohyponymunderlåta tack, jag avstår från efter­rätthan avstod från att gå i polemikde tänker avstå från semester i år och renovera huset○äv. i fråga om över­lämnande av för­mån till ngn annanhan avstod sin plats till den gamla damenavstå (från ngt/att+V), avstå (ngt/att+V), avstå (ngt till/åt ngn)sedan 1567efter lågty. afstan, ty. abstehen, eg. ’ställa sig på av­stånd’; jfr 2stå Subst.:vbid1-111287avstående