SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
a`vverka verb ~de ~t av|­verk·ar1full­ständigt genom­föra verksamhet e.d. admin.sociol.JFRcohyponymtillryggaläggacohyponym2göra 2 hon avverkade sträckan Haparanda–Ystad på 14 dagarhalva höst­terminen hade nu avverkatsavverka ngtsedan 1807jfr verka 2hugga ner träd i visst om­råde; mest i syfte att tillgodo­göra sig virket skogsbr.JFRcohyponym2fälla 1 flera kvadrat­kilometer skog har avverkatsäv. med avs. på trädhugga ner (i stor mängd) avverka ngtsedan 1825Subst.:vbid1-111763avverkande, avverkning (till 2)