tryckår: 2009
badd`are
substantiv ~n äv. vard. baddarn, plur. ~, best. plur. baddarna
badd·ar·en●(i ngt avseende) framstående person
vard.yrk.SYN.synonymhejare 1synonymöverdängare
JFRcohyponymbjässecohyponymhuggare 1
han är en riktig baddare på att räknaen baddare (på ngt/att+V), en baddare (i ngt)det var baddarn!det var som tusan!ett milt kraftuttr.
Jag fick alla rätt på matteprovet! – Det var baddarn!
sedan 1805eg. ’en som kan ge duktigt med stryk’; till badda i bet. ’slå, prygla’
substantiv ~n äv. vard. baddarn, plur. ~, best. plur. baddarna
badd·ar·en●(i ngt avseende) framstående person
vard.yrk.SYN.synonymhejare 1synonymöverdängare
JFRcohyponymbjässecohyponymhuggare 1
han är en riktig baddare på att räknaen baddare (på ngt/att+V), en baddare (i ngt)det var baddarn!det var som tusan!ett milt kraftuttr.
Jag fick alla rätt på matteprovet! – Det var baddarn!
sedan 1805eg. ’en som kan ge duktigt med stryk’; till badda i bet. ’slå, prygla’
