tryckår: 2009
ba`rnombudsman
substantiv ~nen barnombudsmän, best. plur. barnombudsmännen
barn|om·buds·mann·enBO●ofta best. f. sing.
(titel för) statlig ämbetsman som bevakar barnens intressen i samhället
samh.yrk.○äv. om motsvarande myndigheti best. f. sing. och med versal
barnombudsmannen ska ha samma sekretess som socialtjänstensedan 1978 (urspr. om informell inrättning)
