SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bedrägeri´ substantiv ~et ~er be·dräg·eri·et●svek­fullt eller vilse­ledande handlande ofta till egen för­del jur.tid.JFRcohyponymbluffcohyponymoegentlighetcohyponymsvek självbedrägeridet är bedrägeri att låtsas att det finns gen­vägar till kunskap○mest om ekonomiska brottförsäkringsbedrägerihan befanns skyldig till grovt bedrägeri medelst urkunds­förfalskningbedrägeri (mot ngn)sedan 1509inventarieförteckning på Viborgs slott (Grönblad)fornsv. bedrägheri; till bedra