SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
beledsaga [be`-äv.-le`d-] verb ~de ~t be·led·sag·aråt­följa om person el. (ofta) annan före­teelse Nollskivan beledsagas av ett kommentarhäftetalet beledsagades av applåderden lilla styrkan beledsagade en procession med prinsparet i spetsenibl. om musikerackompanjera NN beledsagades vid flygeln av ONbeledsaga ngn/ngt (med ngt)beledsagad permissionsepermission sedan ca 1585efter lågty. beleitsagen med samma betydelse; jfr ledsaga Subst.:vbid1-115929beledsagande, vbid2-115929beledsagning