SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
biceps [bi´kepsel.bi´seps] substantiv, best. f. ~ el. ~en, plur. ~ar bi|­ceps·enen böj­muskel på fram­sidan av över­armen el. på bak­sidan av låret med.JFRcohyponymtriceps särsk. som en sorts symbol för all­män muskel­styrkaen muskel­knutte med svällande bicepsaräv. om mot­svarande muskler hos fyrfota­djursedan 1891till lat. bic´eps ’tve­hövdad’, till 2bi- och cap´ut ’huvud’